2006-02-07
10:03:50
Färgat håret!
Har jag gjort nu...välbehövligt, usch en massa grått som kröp fram i hårbotten, urk! Nu ska det snart vara fint brunt igen....tack och lov för hårfärger, annars hade jag sett ut som en grå råtta vid det här laget!
Jag tänker inte ta reda på ännu hur det ser ut där under all färg.
Jaha vad ska jag hitta på idag då?? Gå ut och gå kan jag glömma, det är svinhalt. Får väl promenera runt här i huset.
Hade lite svårt att somna igår kväll, då ligger jag och funderar. Igår gled tankarna över på mina föräldrar! Funderade på min mammas sista år i livet, hon var ensam i över tio år. Och hon var ensam, visst hon hade sina barn, vi är sex stycken. men vi är spridda över olika delar i landet.
Pratade med min systerdotter i lördags och insåg att hon hade en helt annan kontakt med min mamma än jag hade.
Min tid till mamma gick åt till att handla åka till apoteket, följa med till doktorer. Det blev aldrig så mycket tid över till att bara prata.
Mamma hade inte så mycket vänninor...tyvärr. Hon valde tyckte jag att vara isolerad i sin lägenhet, jag förstod nog aldrig riktigt varför!
Så vill inte jag ha det, jag och en kompis brukar skoja om att vi ska minsann sitta tilsammans på ett hem, skratta och prata, jaga karlar genom korridorerna med hjälp av rullatorn!
Men som åldringsvården ser ut idag lär det väl få bli ättestupan!
Jag tänker inte ta reda på ännu hur det ser ut där under all färg.
Jaha vad ska jag hitta på idag då?? Gå ut och gå kan jag glömma, det är svinhalt. Får väl promenera runt här i huset.
Hade lite svårt att somna igår kväll, då ligger jag och funderar. Igår gled tankarna över på mina föräldrar! Funderade på min mammas sista år i livet, hon var ensam i över tio år. Och hon var ensam, visst hon hade sina barn, vi är sex stycken. men vi är spridda över olika delar i landet.
Pratade med min systerdotter i lördags och insåg att hon hade en helt annan kontakt med min mamma än jag hade.
Min tid till mamma gick åt till att handla åka till apoteket, följa med till doktorer. Det blev aldrig så mycket tid över till att bara prata.
Mamma hade inte så mycket vänninor...tyvärr. Hon valde tyckte jag att vara isolerad i sin lägenhet, jag förstod nog aldrig riktigt varför!
Så vill inte jag ha det, jag och en kompis brukar skoja om att vi ska minsann sitta tilsammans på ett hem, skratta och prata, jaga karlar genom korridorerna med hjälp av rullatorn!
Men som åldringsvården ser ut idag lär det väl få bli ättestupan!
Kommentar:
Kommentera inlägget här:
Min mamma lever inte heller. Ibland stöter jag på hennes gamla väninnor och slås då alltid av att jag aldrig kände henne riktigt, som person, bara som mamma.