*

2006-08-02
09:46:10

Skrivarcirkel.
      Ämne: Sänka skepp!

Det ståtliga Regalskeppet Wasa beställdes av Gustaf II Adolf år 1625...skeppet stod klart 1628. Jungfruresan gick av stapeln den 10 Augusti.

Massor av folk samlades för att se det ståtliga skeppet segla ut på öppet vatten.

Tänk att stå där och se det vackra skeppet segla ut...men så händer något, strax efter starten kommer en vindpust som får skeppet att kränga till en aning!

När hon kommer ut på öppnare vatten fick ett par kraftiga vindstötar henne att börja kränga kraftigt. Vatten börjar strömma in genom de nedre kanonluckorna, fartyget börjar omedelbart att sjunka. Att räta upp henne var meningslöst.

Det visade sig att man visste att Wasa hade kunnat kantra, trettio man hade fått springa över däck medans skeppet låg nedanför slottet. Redan efter att det hade sprungit fram och tillbaka tre gånger höll skeppet på att kantra!
Amiral Klas Fleming lät ändå Wasa segla ut!

Katastrofen var ett faktum.....i många år efter efter skeppet sjunkit stack dess mast upp ur havet. Man kunde se det ligga och blänka på botten. Kanoner och andra föremål bärgades..Wasas mast bröts till sist av och skeppet föll i glömska.

Dykaren Anders Franzén upptäckte skeppet 1956 och såg att skeppet var i förvånansvärt bra skick, detta berodde tydligen på Stockholms bräckta vatten.

Det bestämdes att skeppet skulle bärgas.

Dagen då Wasa bärgades stod Sverige stilla, press och radio och Tv från hela världen fanns på plats. Svensk TV hade till och med direktsändning.
Alla Tv-apparater var slutsålda, barnen skolkade från skolan, arbetsplatser avstannade...tydligen hade det till och med varit lugnt på BB?

Wasa bryter ytan den 24 April klockan 09.03 år 1961!

Och var Wasa nu befinner sig vet vi allihop...på ett museum som invigdes 1988 av kung Karl XVI Gustaf......om ni ännu inte varit där så bege er dit och beskåda det vackra skeppet som gick ett så sorgligt öde till mötes med man och allt!

Vill tillägga att jag har hämtat information från Internet....men jag har inte skrivit av!



Kommentarer:
#1: SolDalen

Visst var det ett sorgligt och tragiskt öde detta ståtliga skepp gick till mötes, tänk vilken enorm stolthet besättningen kände när de stod på fartygetsdäck och blickade ut över relingen, alla människor som stod likt tända ljus.

Tack för denna fina och intressanta läsning.

Ha en bra dag

2006-08-02 @ 09:51:43
#2: Ninni

Tack!

2006-08-02 @ 09:58:45
#3: JAM

oj vilka fina bilder du har på skeppet

2006-08-02 @ 10:01:05
#4: Nalle

Åh äntligen fick vi läsa. Så bra du skriver! Verkligen intressant!!
Det är väldans mörkt inne i museét. Men så kanske det måste vara för att bevara skeppet från farligt ljus.
Kram

2006-08-02 @ 10:16:40
#5: Ninni

Tack...ja äntligen lyckades jag att få det publicerat!

2006-08-02 @ 10:21:06
#6: Nalle

Ninni vari låg problemet att det inte gick att sätta in här igår? Nyfiken.

2006-08-02 @ 10:35:46

Va!??! Visste de att Wasa kunde kantra?!?!? Vilken nonchalans mot manskapet! Tack för den intressanta texten. Vilken tur att du kunde publicera den till slut!

2006-08-02 @ 11:00:35
#8: Anna

Svensk historia!!! Jättebra läsning,när en del ska skriva om historia så krånglar man till det så man inte orkar läsa-det gör inte du! Lättläst&man känner sig "där"...man blir mer intresserad! Ha det bra i värmen..*stånk*

2006-08-02 @ 11:37:00
#9: rut

Visst minns man det,inte den dag det stolta regalskeppet Vasa seglade ut och förliste på Stockholms ström men väl när det hittades och bärgades.
Dykarbasen Edvin Fälting, som ledde arbetet bodde granne med oss.
Som du skriver stod Sverige stilla för att titta på när vraket kom upp och bröt vattenytan.
Många av oss har väl också varit inne i Vasamuseet och tittat på det pampiga och vackra skeppet.

2006-08-02 @ 13:21:37
#10: SolSkuggan

Jättefin läsning och vi har faktiskt sett det, det höll jag faktiskt på att glömma.. Men när du skrev åk och titta på det, då tänkte jag, men det har vi ju sett:))

2006-08-02 @ 13:26:12
#11: Ninni

Så bra då ha du ju sett det...det är fint, men tyvärr håller det ju på att vittra sönder nu!
Vi får hoppas att det går att rädda!

2006-08-02 @ 13:41:00

hej. Jag som inte är speciellt intresserad av historia tyckte detta var värt att läsa och lägga på minnet. Vad fint du skriver. Bra och lätt

Häftigt att masten stack upp. Kanske bra att den gick av, annars hade vi inte kunnat njuta av dess skatter nu för då hade de väl plundrat ännu mer.
tack för intressant läsning.
kram

2006-08-02 @ 13:55:55
#13: Ninni

Jag bugar och tackar!!

2006-08-02 @ 14:10:57
#14: Josephine

jo, fint skrivet :-) Wasa är som så många andra skepp i Östersjön välbevarat eftersom den låga salthalten inte är angenäm för en viss sorts mask som äter upp gamla trävrak. + dyn. Skeppet blev med tiden mer och mer inbäddat i dy och bottenslam vilket bevarade skrovet ypperligt. Jag såg skeppet när jag var liten medan det forfarande låg i sin provisoriska inkapslade docka. Renoverandet och metoderna för att bevara träet tog väldigt lång tid. Att museet har den mörka kala interiören tycker jag ger en härlig effekt med det belysta skeppet. Alla de utländska gäster som jag har tagit med till Wasa blir helt hänförda! Wasa är stor och faktiskt världsunik. :-)

2006-08-02 @ 20:01:51
#15: Ninni

Tack Josephine...ja du hade en hel del information om detta vackra skepp du med.
Men jag har fuskat och kollat på internet!

2006-08-02 @ 22:31:25
#16: Josephine

Jag har varit på det gamla museet och det nya flera gånger, säkert sett Wasa fem- sex gånger nu :-) och jag tycker alltid lika mycket om att strosa runt det stora väldiga skrovet. Mysigt att känna sig liten ;-)

2006-08-02 @ 23:13:12
#17: flasknosen

Kommer åter och läser när min blogglust återkommit.
Må så gott, kram!

2006-08-03 @ 14:36:30
Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: